torsdag 21 mars 2013

Vecka 10+

Dags att bocka av ytterligare en vecka i nedräkningen!
10 fullbordade veckor och vi påbörjar graviditetsvecka 11. Det har alltså redan gått en fjärdedel (!) av graviditeten. Just "10 veckor" låter lite, men "en fjärdedel" låter så mycket mer!

Nu går Trollet från att kallas för ett embryo till att bli ett foster. Trollet är ca 3-4 cm långt och nu är alla delar och organ i kroppen anlagda. Nu ska allt "bara" växa till sig! Smaklökar har börjat utvecklas och det finns även tandanlag.

Helt otroligt hur mycket som händer dessa första veckor. Vilken fabrik det är!

Nu ser vi fram emot måndag den 25 mars då vi ska till barnmorskan för den "riktiga" inskrivningen och en hel drös med provtagningar. Då får vi lite bättre koll på allmäntillståndet och så får vi se om några anpassningar behöver göras. Därefter är det 2 veckor till första ultraljudet. Det är bara att fortsätta räkna ner!

Senaste veckan

Innan jag ser framåt mot den nya graviditetsveckan, så tar jag en blick tillbaka på hur den senaste har varit.
Det är då vecka 9+. Det har verkligen varit en vecka som gått upp och ner. Vissa dagar har jag mått riktigt bra, förutom tröttheten, och andra har jag mått riktigt pissigt. Illamående, huvudvärk, problem med blodtrycket som gjort att det svartnat för ögonen och en allmän känsla av hopplöshet och uppgivenhet.

Jag är nu tillbaka på att klara mig på 2 st Legigantabletter per dag, vilket känns bra. Jag har tabletter för ca 1-1,5 vecka till och förhoppningsvis behöver jag inte be om ett nytt recept efter det. Jag hoppas verkligen på att de här värsta besvären ska ge med sig efter de "magiska" 12 veckorna.

Sova är något som jag verkligen, verkligen älskar just nu. Jag går och lägger mig som senast 20.30 på kvällarna och somnar direkt. Så 9-10 timmars sömn varje natt blir det. Och då har jag ändå legat i soffan sedan jag kommit hem från jobbet. Energinivån = låg, men konstant.

Vad gäller mat så kan jag äta, men det blir att känna efter lite för varje dag vad som kan tänkas gå ner. Lukten av mat som tillagas funkar inte alls! Sambon får ha köksfläkten på fullt blås, annars vill jag kräkas (trots att jag sitter i ett helt annat rum). Jag har även ett väldans sug för sötsaker. Mjölkchoklad är ett konstant sug. Likaså tanken på olika typer av fikabröd, typ vetelängder, wienerbröd och dylikt. Igår blev jag till och med sugen på munkar, vilket jag i vanliga fall inte är särskilt förtjust i.

Humöret är ändå rätt ok. Jag har inga stora humörsvängningar. De gånger jag får "känsloutbrott" är när jag har en riktigt dålig dag och är sådär sjukt trött och illamående. Då kan jag behöva gråta en skvätt och bli omhållen av sambon, tills det värsta släpper.

Ja, vad ska jag säga? Det är verkligen en omvälvande tid.

lördag 16 mars 2013

Läser just nu

Jag har flera småbarnsföräldrar till arbetskamrater och en av dem lånade mig den här boken häromveckan: På smällen - från A till Bebis. En riktigt mysig bok sim diskuterar allt som har med graviditeten att göra, med en gnutta humor. Än så länge har jag bara läst drygt en fjärdedel, men jag gillar den!

torsdag 14 mars 2013

Vecka 8+ forts.

Nu går jag äntligen in i vecka 9+0 (alltså tionde graviditetsveckan) och jag måste säga att dengågna veckan inte varit den lättaste. Jag har nu ätit Lergigan en vecka och det har verkligen hjälpt mot illamåendet! Jag kände att jag fick mer energi och kände mig mer som människa igen. Tyvärr så har nu tröttheten tagit över och jag har känt mig väldigt sliten sedan i söndags (torsdag idag). Jag vill bara sova, sova, sova. De senaste två dagarna har jag även känt av påtagligt illamående under eftermiddag/kväll, så det blir att öka dosen Lergigan nu från 2 tabletter om dagen till 3 (vilken är dosen som jag fått klartecken att äta). Förhoppningsvis hjälper det. Tröttheten är dock inte så mycket att göra något åt. Den bara är. Det är ingen biverkning av tabletterna, som det kan vara av många receptfria tabletter, så det spelar ingen roll.

Jag har funderat på om det kan vara järnbrist eller dylikt, då det är väldans vanligt balnd gravida, men samtidigt känns det lite väl tidigt att trollet redan börjat påverka sådana värden. Moderkakan och navelsträngen har precis börjat bildas, så det borde inte ha hunnit påverka mig så mycket ännu. Om en och en halv vecka ska jag till barnmorskan och då kommer alla tester att tas. Bara att vänta tills dess. Det får bli lite blodpudding till middag tills vidare! :)

I övrigt så har mitt hår blivit ovanligt fett och det poppar upp en hel del finnar i ansiktet. Det känns lite som puberteten all over again. Härliga tider!

Vi fortsätter räkna ner till magiska vecka 12 och hoppas då även på att de värsta gravidsymptomen försvinner och att jag kan börja tänka på annat än att sova...

söndag 10 mars 2013

Gravidfrukost

Såhär ser det ut direkt när jag kliver upp på morgonen: en lätt "förfrukost" för att lugna magen. Knäckebröd, vatten och Lergigan. En timme senare blir det en vettigare frukost som jag kan stå mig på en stund. God morgon!

fredag 8 mars 2013

Vecka 8+

Nu har det gått 8 fullgågna veckor och det händer massor i magen. Embryot är nu 16-22 mm långt och livmodern har växt så att den nu är i storleken av en grapefrukt. Det som ska bli bäbisens ögonlock och öron börjar nu bildas och det finns en liten nästipp. Från att bara ha små stumpar till armar finns det nu armbågar och både ben och armar börjar växa sig längre.

Jag har emellanåt lite kramper i sidan (som inte är gaser, för tro mig; jag har gott om gas-magknip på kvällarna) och det beror på att livmodern växer.

Nu vill jag bara att dagarna ska gå så att vi får åka in till barnmorskan igen för diverse tester och så ska vi strax boka in första ultraljudet. Spännande, spännande!

Människa igen!

Efter att ha haft en riktigt kämpig vecka/två veckor så känner jag mig äntligen som mig själv igen! Och jag tror att jag har Lergiganen att tacka för det. Jag får sova, illamåendet är i schack och jag orkar föra vettiga samtal igen!

Den senaste tiden har jag bara legat i soffan när jag kommit hem från jobbet och väntat på att få gå och lägga mig. Under tiden har jag mått illa, inte velat socialisera på något sätt och minsta ansträngning (som exempelvis en dusch) har tagit emot något fruktansvärt. Visst, jag lägger mig fortfarande i soffan när jag kommer hem efter jobbet, men jag känner mig inte längre tvingad att ligga där. Nu är det mest bara väldigt skönt när kroppen och knoppen är trött efter en dag på jobbet!

Både igår och idag har det blivit bil till jobbet och när jag höjer volymen på stereon och sjunger med så känns det faktiskt som om att jag är på väg tillbaka! Jag insåg också igår att jag verkligen behöver rycka upp mig, så jag bokade en klipptid till lördagen. Det ska bli så skönt! Då är jag dessutom snygg och fräsch till den födelsedagsmiddag vi ska på under kvällen. Och vet ni; det känns inte jobbigt att behöva träffa folk!

Ja, jag börjar må bättre igen och nu är det bara att invänta att jag kanske kan börja äta vettigt igen också. De senaste dagarna har jag bara kunnat äta pannkakor till lunch och pulvermos och korv till middag. Igår byttes dock korvarna ut mot biffar då jag var sugen på något köttigt! Nu hoppas jag faktiskt på att det blir kött, sås och potatis under födelsedagsmiddagen imorgon.

Jag ska faktiskt försöka hålla kvar vid den här tacksamhetskänslan nu ett tag, att det är skönt att kunna fungera vettigt. Att kunna äta, sova och uppskatta vardagen. Ikväll ska vi till exempel se på film här hemma. Något som vi i vanliga fall gör nästan dagligen, men som inte blivit av på ca två veckor för att jag helt enkelt inte velat/orkat. Men ikväll blir det Världarnas krig, den modernare versionen. Välkommen du vanliga fredag!

torsdag 7 mars 2013

Tufft illamående

De senaste dagarna har varit riktigt jobbiga. Ja, egentligen hela vecka 7+. Jag har haft väldiga problem med illamåendet och mina receptfria tabletter hjälpte tyvärr inte tillräckligt mycket. Jag har i princip bara legat på dagarna, haft svårt att äta och även mått illa på kvällstid och under natten.

Natten till tisdag var fruktansvärd, då jag vaknade vid halv fyra av ett extremt illamående. För att göra det hela ännu värre hade jag även migränkänningar. Jag kunde inte ligga ner, för då sköljde verkligen illamåendet över mig så pass att jag nästan fick panik. Det enda som fungerade var att sitta framåtlutad. P servade mig med tabletter, ätbart, drickbart, tröstande ord, kramar, ja allt. Men inget hjälpte. Så till slut blev det att flytta ner till soffan, för att se om vi kunde "bulla upp" mig där så pass att jag skulle kunna somna. Men icke. Till slut, framåt 6-snåret, lyckades jag somna, lutad över soffans armstöd. Strax därefter var det dags för P att kliva upp och gå till jobbet. Utan att ha sovit sedan min illamåendecirkus drog igång. Jag låg kvar i soffan och P fick ringa min chef och sjukanmäla mig. Som tur är så är hon väldigt förstående!

Vid halv åtta-snåret vaknade jag igen och var tvungen att äta något. Som tur var fanns det en förberedd smörgås i kylskåpet. Jag ringde dessutom till Kvinnohälsan, vilka är kanon, och fick en tid hos deras läkare dagen efter. Resten av tisdagen låg jag bara i soffan. När jag inte sov så stod Viasat Nature för underhållningen. Enda gången jag reste mig ur soffan var när jag behövde hämta något ätbart eller besöka badrummet. P kom hem på lunchen och fixade mat åt mig, vilken hjälte!

Natten till onsdag vaknade jag vid halv fyra (igen) med migrän. Och den kunde jag ju inte göra något åt, då alla tabletter har varningstext för gravida. Dubbla Alvedon fick tas för att dämpa det värsta så att jag skulle kunna somna om.

På onsdagen släpade jag mig till jobbet (kunde inte vara hemma pga deadlines som måste hållas). Jag hade tid hos Kvinnohälsan redan 8.30 och där fick jag Lergigan utskrivet. Tabletten tas ca 3 gånger/dag. Och vet ni, jag tror det fungerar! Visst, jag är fortfarande trött, men jag mår inte alls lika illa! Kvällen gick bra och jag var istället hungrig än alldeles illamående utan att få ner något ätbart. Och jag fick sova hela natten! Idag mår jag mycket bättre, men måste istället tugga på något konstant för att inte min mage ska brumma allt för högt. Jaja, hellre det! Nu håller jag bara tummarna för att Lergigan verkligen funkar!

lördag 2 mars 2013

Min räddare?

Illamåendet har varit riktigt jobbigt den här veckan, så igår fick P besöka apoteket för min räkning. Vid första besöket hos barnmorskan skrev hon upp något som skulle hjälpa om illamåendet blev jobbigt, så det var P:s mål att införskaffa. Och som tur är så verkar det hjälpa! Idag kommer det övernattade gäster, så då vore det skönt att få må skapligt!