Efter att ha haft en riktigt kämpig vecka/två veckor så känner jag mig äntligen som mig själv igen! Och jag tror att jag har Lergiganen att tacka för det. Jag får sova, illamåendet är i schack och jag orkar föra vettiga samtal igen!
Den senaste tiden har jag bara legat i soffan när jag kommit hem från jobbet och väntat på att få gå och lägga mig. Under tiden har jag mått illa, inte velat socialisera på något sätt och minsta ansträngning (som exempelvis en dusch) har tagit emot något fruktansvärt. Visst, jag lägger mig fortfarande i soffan när jag kommer hem efter jobbet, men jag känner mig inte längre tvingad att ligga där. Nu är det mest bara väldigt skönt när kroppen och knoppen är trött efter en dag på jobbet!
Både igår och idag har det blivit bil till jobbet och när jag höjer volymen på stereon och sjunger med så känns det faktiskt som om att jag är på väg tillbaka! Jag insåg också igår att jag verkligen behöver rycka upp mig, så jag bokade en klipptid till lördagen. Det ska bli så skönt! Då är jag dessutom snygg och fräsch till den födelsedagsmiddag vi ska på under kvällen. Och vet ni; det känns inte jobbigt att behöva träffa folk!
Ja, jag börjar må bättre igen och nu är det bara att invänta att jag kanske kan börja äta vettigt igen också. De senaste dagarna har jag bara kunnat äta pannkakor till lunch och pulvermos och korv till middag. Igår byttes dock korvarna ut mot biffar då jag var sugen på något köttigt! Nu hoppas jag faktiskt på att det blir kött, sås och potatis under födelsedagsmiddagen imorgon.
Jag ska faktiskt försöka hålla kvar vid den här tacksamhetskänslan nu ett tag, att det är skönt att kunna fungera vettigt. Att kunna äta, sova och uppskatta vardagen. Ikväll ska vi till exempel se på film här hemma. Något som vi i vanliga fall gör nästan dagligen, men som inte blivit av på ca två veckor för att jag helt enkelt inte velat/orkat. Men ikväll blir det Världarnas krig, den modernare versionen. Välkommen du vanliga fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar