Barnmorskan 34+2

Idag var det dags för tid hos barnmorskan igen. Jag var där för bara en vecka sedan också, men då var det en extrainsatt tid pga lite för högt blodtryck veckan innan. Nu är det tid varannan vecka som gäller.

Idag så togs blodtryck (134/88 - helt ok!), jag ställde mig på vågen (gått upp 17 kg nu!), magen mättes (sf-mått = 35) och vi lyssnade på hjärtslag (148, har legat kring 140 vid alla besök). Jag fick även ta ett nytt blodprov för blodgruppering, i och med att jag nu bytt efternamn. Alla andra prover, resultat osv uppdaterades automatiskt, men inte detta. Jättekul för mig som älskar att bli stucken med nål...

Allt såg i alla fall bra ut. Lilltrollet ligger med huvudet neråt, men har inte fixerat sig ännu, och rumpan ligger och trycker på rätt högt, så jag har nästan som en hylla uppe på magen när jag sitter.

Jag har haft lite problem med att det svider/nästan hugger på undersidan av magen när jag stått/gått en stund, men det är inget att vara orolig för, utan beror på att hon ligger och trycker på mot muskler och ligament. Det kan även vara urinblåsan som hamnar lite i kläm. Som sagt, inget att oroa sig för, men skönt är det inte! Bara att vila.

Nu har vi bokat tider för hela graviditeten ut samt ett besök 3 dagar efter BF, ifall bebisen inte har hunnit ut då. Vid nästa besök, om 2 veckor, ska vi bland annat sammanfatta graviditeten lite och prata om kommande förlossning. Spännande!

Karpaltunnelsyndrom

Jag har haft väldigt ont i mina händer och fått domningar i dem nattetid senaste ca 5 dagarna. Självklart så har jag googlat runt lite på vad det kan vara, och idag så fick jag det även bekräftat av barnmorskan: jag har fått karpaltunnelsyndrom.

Det är inget farligt, och beror på svullnad i handlederna. Självklart är det väldigt obehagligt och det är frustrerande när (inte heller) händerna fungerar som de ska. Så nu blir det att tänka lite på hur jag håller ex. varma saker, eller något tungt som en stekpanna, då du inte har samma kraft i händerna och kan tappa det du håller i.

Detta finns att läsa om karpaltunnelsyndrom på vardguiden.se:

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.

Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt band vid handloven. Genom kanalen går, förutom medianusnerven som är en av handens huvudnerver, också nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven, klämd i karpaltunneln.

Symtom vid karpaltunnelsyndrom

Ett ökat tryck mot nerven ger en domnings- och stickkänsla ut i tumme och fingrar utom i lillfingret. Smärtan kan även stråla upp mot axeln.
Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln i vissa muskler på tumsidan av handen.

Graviditet och karpaltunnelsyndrom

Gravida kvinnor kan drabbas av karpaltunnelsyndrom. Det vanligaste är att det uppkommer efter den sjätte graviditetsmånaden.
Under graviditeten ökar hormontillströmningen i kroppen vilket gör att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det orsakar tryck på medianusnerven.
Oftast försvinner besvären av sig själva efter förlossningen.

Ja, min kropp verkar göra allt för att jag så villigt som möjligt ska släppa ifrån mig bäbisen när väl förlossningen sätter igång!

Profylax

Igårkväll var vi på del 2 av 2 på en profylaxkurs i Eksjö. Den har varit riktigt bra och gett oss en hel del tips, som vi förhoppningsvis lyckas tillämpa vid förlossningen. Igår var det mycket fokus på partnerns roll och vad denne kan göra för att hjälpa till och underlätta. För kvinnans uppgift ska tydligen bara vara att slappna av och andas. Jojo!

Ja, nu börjar det bli dags att packa bb-väskan. Och troligen kommer vi att packa massor! För barnmorskan sade att de som har med sig massor med mat och tidsfördriv är de som får en snabb förlossning. Omvänd psykologi alltså! :-)

Föräldrautbildning

Under onsdagkväll och torsdag förmiddag hade bi föräldrautbildning inbokat.

I onsdags åkte vi in till Eksjö, där två förlossningsbarnmorskor berättade om förlossningen och tiden direkt efter, för ett trettiotal blivande mödrar med partners. Det hela tog ca 2 timmar och var riktigt bra. De var lättsamma, kunniga och kändes trygga. Det mesta hade jag hört/läst förut, men det känns ändå bra att få höra det från någon som faktiskt kan tänkas vara med på din egen förlossning.

Under torsdagen var vi i Tranås mellan 8 och 12. Där var vi 4 magar med sällskap. Det pratades då främst om tiden efter förlossningen. Om anknytning, amning, depression, samt att vi fick träffa representanter från Tranås bvc och Öppna förskola. De två sistnämnda är dock inte aktuella för oss, då vi är kopplade till Österbymo.

Bra var det i alla fall och jag hoppas att vi träffar de andra sällskapen igen vid något tillfälle!

Besök hos barnmorskan

I måndags (24+6) var det besök hos barnmorskan igen. Vårt första återbesök sedan vecka 12. "Min" barnmorska hade tyvärr semester, men den vi fick träffa istället var toppen hon också.

Det togs blodprov i fingret, armen, och så togs det blodtryck. Allt såg bara fint ut. Blodsockret var bra, blodvärdet bra (behöver fortfarande inte äta något järntillskott - ska jag tacka intaget av jordgubbar?) och blodtrycket låg på samma som vid förra besöket.

Barnmorskan gjorde även första mätningen av livmodern (som är ungefär lika stor som en fotboll och slutar ungefär mittemellan naveln och bröstkorgen) och vi ligger bra gentemot "normalkurvan". Vi fick dessutom höra Trollets hjärtslag för första gången! Snabbt och tydligt. Först låg pulsen på drygt 150 slag, så sänktes de lite, och det som till slut antecknades blev 145 slag om jag inte missminner mig. Tydligen så går pulsen väldigt snabbt upp och ner hos bebisar i magen, och det gör den ända fram tills att de föds. Vi kunde faktiskt höra skillnaden från att hjärtslagen gick från sina dryga 150 slag till betydligt lägre. Konstigt och häftigt...

Jag och P fick information om erbjuden föräldrautbildning, som vi självklart skrev upp oss på! Jag tar emot all information jag kan få. Det är mitt sätt att behålla lugnet på :)
Utbildningen består dels av en kvällsföreläsning i Eksjö, där förlossningspersonal berättar om vad som händer kring själva förlossningen (förlossningen ligger i Eksjö). Dagen efter har vi en halvdag i Tranås, på Kvinnokliniken, där det blir lite mer prat om tiden efter förlossningen, amning och dylikt. Det ser jag fram emot! Lägligt timat bara ett par dagar före vårt bröllop, men det kanske är lika bra att få något annat att tänka på en stund!

Nästa tid är bokat till om 4 veckor, efter min semester. Samma vecka ska jag även träffa läkaren igen, angående min foglossning, då jag är sjukskriven denna vecka ut och sedan går på 3 veckors semester. Om det inte sker något mirakel så lär jag bli fortsatt sjukskriven på halvtid, men vi får väl se!

Frågor

Det är helt otroligt hur många tankar som hinner/har hunnit ta sig igenom min hjärna de senaste dagarna. Tur att Google finns, så att svar kan hittas på många! Jag tänkte ge exempel på några av de saker jag funderat på:

1. Vi hade ju tänkt åka på en charterresa i sommar, hur gör vi med den? Kan jag flyga?
Ja, du kan flyga, men de flesta försäkringar täcker inte from. vecka 28. Alltså ganska precis den tid som vi hade tänkt åka/åka hem = nja, kanske inte värt risken. Men det har lett till en mental notering om att försäkringar är något som måste ses över längre fram! Dessutom kan olika flygbolag ha olika regler för i vilken vecka i graviditeten det är ok för dem att du är med på planet. Och vem vet hur pigg och glad jag är i det skedet av graviditeten? Kanske full av energi, eller trött och seg. Kanske med en sjujäkla foglossning. Så resan läggs nog på is. I sådana fall blir det en Sverigesemester istället.

2. Jag blonderade håret för några veckor sedan och funderar på att ta mig till frisören och klippa mig snart. Då kommer det dyka upp en utväxt. Kommer jag inte att kunna fixa min hårfärg alls de kommande månaderna? Och typ till bröllopet?
Det finns inga tydliga bevis på att hårfärg skulle påverka barnet över huvudtaget. De sorter som fanns förr kanske, men nu finns inte de kemikalierna kvar i denna typ av produkter. Det ska inte vara någon fara alls. Men bara för det så behöver jag inte bo i en färgburk!

3. Oj, bröllopet sista augusti! Klänning! Hur löser jag detta nu då? Vem vet hur stor jag är då!?
Jag har en ursnygg klänning som jag spanat in som gott och väl skulle kunna användas även med en babybula. Det var till och med en recensent som hade haft denna klänning på sig när hon var gravid och det hade fungerat utmärkt. Så jag kommer vara ursnygg ändå! Och självklart kommer jag att vara en av de få lyckliga som bara får en gorgeous bula och en snygg hylla, i övrigt en opåverkad kropp (moahahaha, det kan jag ju inbilla mig!).

4. Träning? Kan jag zumba med plus en?
Japp, det är ingen fara. Träningen är ofarlig så länge du mår bra och det inte gör ont. När du blir tyngre blir det antagligen obekvämt att hoppa och dylikt. Och foglossning kan ställa till det, men det är bara att anpassa tempot och rörelserna efter förmågan. Och längre fram i graviditeten ska det inte utföras några övningar på rygg med benen i luften (då blir det tryck på någon ven), men det händer ju väldigt sällan i zumban faktiskt...

5. Är allt det här bara ett hittepå av min kropp? Kommer jag att dyka upp hos Kvinnohälsan på torsdagen med en tom mage?
Den tanken slår mig flera gånger om dagen. Men hallå förnuftet, tala lite högre! Ingen mens, tre (!) positiva tester, hur jag mår. Nä, det finns nog inga tvivel.

6. Kommer allt att gå vägen?
Vem vet? Men det är bara att utgå från det. Vecka 12 är den magiska gränsen. Jag är frisk och ung. Vi tar en dag i taget och hoppas, hoppas.