torsdag 12 september 2013

Karpaltunnelsyndrom

Jag har haft väldigt ont i mina händer och fått domningar i dem nattetid senaste ca 5 dagarna. Självklart så har jag googlat runt lite på vad det kan vara, och idag så fick jag det även bekräftat av barnmorskan: jag har fått karpaltunnelsyndrom.

Det är inget farligt, och beror på svullnad i handlederna. Självklart är det väldigt obehagligt och det är frustrerande när (inte heller) händerna fungerar som de ska. Så nu blir det att tänka lite på hur jag håller ex. varma saker, eller något tungt som en stekpanna, då du inte har samma kraft i händerna och kan tappa det du håller i.

Detta finns att läsa om karpaltunnelsyndrom på vardguiden.se:

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.
Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt band vid handloven. Genom kanalen går, förutom medianusnerven som är en av handens huvudnerver, också nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven, klämd i karpaltunneln.

Symtom vid karpaltunnelsyndrom

Ett ökat tryck mot nerven ger en domnings- och stickkänsla ut i tumme och fingrar utom i lillfingret. Smärtan kan även stråla upp mot axeln.
Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln i vissa muskler på tumsidan av handen.

Graviditet och karpaltunnelsyndrom

Gravida kvinnor kan drabbas av karpaltunnelsyndrom. Det vanligaste är att det uppkommer efter den sjätte graviditetsmånaden.
Under graviditeten ökar hormontillströmningen i kroppen vilket gör att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det orsakar tryck på medianusnerven.
Oftast försvinner besvären av sig själva efter förlossningen.

Ja, min kropp verkar göra allt för att jag så villigt som möjligt ska släppa ifrån mig bäbisen när väl förlossningen sätter igång!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar