Och så var vi en dag inne i vecka 39. Händerna är värre än någonsin, men nu är jag äntligen hemma på heltid! Det knuffas och har sig där inne och är antagligen riktigt trångt. Hon reagerar på stresshormoner och må gott-hormoner, så nu är det bra att hålla mamman på bra humör :-)
Några fogar känner jag inte direkt av längre, men jag är väldigt tung och otymplig och det känns i knän och höfter. I och med att hon ligger så långt ner nu, så får jag emellanåt som knivhugg inifrån. Det kommer sig med största sannolikhet av att hennes huvud klämmer åt en del nerver. Inte så jätteskönt!
Imorgon är det dags att besöka barnmorskan igen, förhoppningsvis med fortsatt fina värden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar